Ljusterö har en lång historia och var troligtvis befolkat från 4-500-talet. Den äldsta bevarade fogderäkningen är från 1535 då Ljusterö hörde till Värmdö skeppslag. Då fanns det 18 skattebönder på norra Ljusterö och 10 på södra Ljusterö, där den främste på södra ön var Olof i Marum. 100 år senare hade antal skattebönder nästan fördubblats och nu var det två i Marum. Under 1700-talet utvecklades Ljusterö ytterligare och ett antal gårdar slogs nu samman och blev säterier, vilket innebar att de slapp undan alla utlagor till kronan bara de byggde ståndsmässiga gårdar.

Marums gård har aldrig haft värdigheten av adligt säteri, gamla bygghandlingar visar att nuvarande huvudbyggnad uppfördes mellan 1735 och 1744. Den som kostade på huset var en handlare från Stockholm som hette Hans Lenman. Han ägde hus och vidsträckt tomtmark på Kungsholmen, där han hade tobaksplantage och tobaksspinning mm. Hans Lenman var en entreprenör som inte bara nöjde sig med avkastning i form av spannmål, mejeriprodukter, fisk och ved, han anlade även ett stort tegelbruk på Ålön. Det följde sedan ett antal olika ägare fram till 1872 dä Marum såldes till Johan Viktor Österman från Bolby, som sedan behöll gården fram till sin död 1928.

Efter Östermans död köptes gården av fabrikör Vilhelm Andersson från Stockholm. Han hade vuxit upp som vallpojke på Marum och hade redan då bestämt sig för att köpa Marum. Han tog jobb som verkstadsarbetare i Stockholm och jobbade och sparade så att han kunde sätta upp en egen fabrik och så småningom köpa Marum.

Efter några år sålde han gården till Stockholms läns egnahem AB, som styckade av en mängd tomter lämpliga till ”sommar- och sportvillor” . Vad som blev kvar av lantbruket köptes 1947 av dåvarande arrendatorn.

Detta var alltså början på utvecklingen av Västermarkens tomtägarförening och vi har hittat dokument som visar en detaljplan.

Det var efter andra världskriget och framför allt under 1950-talet som en radikal förändring sattes igång på Ljusterö med en ökande andel sommarbefolkning och större villasamhällen. Detta accelererades när färjetrafiken mellan Mörtsunda och Östanå startades 1955. En ny epok hade startat.

Numera är vi 121 fastigheter som ingår i Västermarkens tomtägarförening, där vi tillsammans äger fastigheterna Marum 1:172 och 1:174. Totalt sett har vi 43 ha mark och vatten.

Alla fastigheter ingår också i Västermarkens vägförening, plus de 21 fastigheter som finns mellan korsningen Marumsvägen/Söderled och Marums gård.

Karta över Västermarken i Marum.